Torsdagstankar
Nä, det är ingen dröm! Jag ska upp till Stockholm imorron!
Tankarna går, vad kan de leda till? Kan det leda till något?
Egentligen spelar det ingen roll, att få en sån här chans, räcker gott och väl!
För att byta ämne litegranna. Det kvinnliga könet. Ett mysterium. Vi (det manliga könet) skulle göra otroligt mycket för att få reda på hur ni funkar. Ni är faktiskt mer svårlästa än oss. Period. (nää inte period som mens utan period som punkt slut, fast på eng =P)
Ni har ju tydligen listat ut vårt sätt att kommunicera. Om vi frågar om vi ska mysa framför teven ikväll är det tydligen något heelt annat vi menar! Men ni då?
Låt oss säga att Herr Persson och Fru Persson åker längs med motorvägen.
Fru Persson säger till sin man; Lite Kaffe vore gott.
-Mm svarar Herr Persson.
Fem minuter senare öppnar Fru Persson munnen igen;
-Varför stannade du inte på macken?
-Va? skulle jag det? undrade Herr Persson frågande.
-Jaa men lille X, jag sa ju att lite Kaffe skulle sitta fint!
-Men herregud kvinna! Du får la fasen säga att vi ska svänga av!
Ett annat ex mellan män och kvinnor är en riktig klassiker,
Manlig logik
Gubben ska ut på morgonen och åka till jobbet. Bilen som stått ute under natten, startar inte.
Han mekar med bilen, kollar oljan, öppnar motorhuven och följer noggrant vad felet kan vara.
När han då tror att bilen är startduglig igen sätter han sig och vrider om nyckeln. Spjutt splutt,
Faan då! svär gubben och får ta bussen till jobbet.
Kvinnlig intuition
Frun i huset som hört gubbens svärande, och som dessutom inte kan ett skvatt om bilar och hur de funkar, kommer på sig själv att Tusan! jag måste ju handla mat inför helgen!
Utan att tänka på att bilen nyss inte startade sätter hon sig i förarsätet, vrider om nyckeln och Spjutt Splutt. Nähe tänkte kvinnan. Vad gör jag nu då. Jag kan ju inte cykla med alla kassar.
Hon går ett varv runt bilen, bankar lite på huven, sparkar lite på hjulen och sätter sig sedan i förarsätet, vrider om nyckeln och Vroom, kör iväg.
Men kvinnor har en förmåga att få killar helt upp över öronen galna.
Galna i kvinnan då förstås :)
Att tex, träffa en tjej, som inte visar något, om hon gillar killen eller inte, utan man hänger då och då, snackar lite skit. Men säger varken bu eller bä. Kanske kommenterar en bild och säger att bilden e fin. Men inte mer. Sånt är jobbigt, men mycket vanligt. Har det kommit så långt har ni har oss runt ert lillfinger. Vi gör det ni vill att vi ska göra.
Undrar bara, är det värt det? Är du värd det? Jag hoppas det =)
Hihihi. Hrm hrm, tagen på sängen säger du...i såna fall var det väl värt det! ;)
Nä, jag hade tydligen inte listat ut hur ni kommunicerar. Jag trodde att om någon ur det manliga könet säger "ska vi mysa framför tv:n ikväll" betydde det just mysa framför tv:n. Jag trodde bara att det var vi på andra sidan som inte var raka och tydliga i vår kommunikation, som i det utmärkta exemplet ovan med paret i bilen, som jag tror mig veta vart det är hämtat från! =)
Men tänk så bra det är att vi är olika,hur kul skulle det vara om vi fungerade exakt på samma sätt?
Undrar om det kanske kan ligga kvar rester ifrån de (något förlegat jag vet) gamla beteendemönstrena om att killen tar initiativen? Alltså betyder mysa framför TV´n just det som sägs, men om man vill "gå vidare" måste man visa det tydligt. Samtidigt tror jag inte att kvinnan som sitter bredvid är korkad (kvinnor är otroligt smarta - sant) men frågan är intressant. Givetvis har det en del att göra med så många olika saker: när man har träffats, hur man träffades, hur länge sedan, hur spänningen är etc.
Kanske man ska ställa om frågan... varför frågar jag(mannen) om vi ska mysa i soffan när jag egentligen menar något helt annat? Är vi för pryda? Är vi rädda för att skrämma bort någon? Är vi rädda för att vi ska ses som vandrande penisar som inte tänker på annat än sex? Är det någon sorts obetingad försvarsmekanism som sätter igång som, enligt Goffman, är för att rädda våra ansikten?
Hoppas att modellandet i Sthlm kan öppna upp nya dörrar! Ha det bra Kung Auer.
//Marty (och nej, jag ska inte skriva så här långa inlägg jämt!!)
Marty; Oh! Vilket trevligt analyserande inlägg! Jag trodde det var Herr Sonofajournalist själv först, men är nu väldigt nyfiken på vem du är som skriver så intressant??
Och för att återkoppla till din fråga Marty, så undrar jag också varför vi inte bara säger det vi menar. Är det för att vi är så rädda för vad andra människor ska tycka om oss månne? Rädda för att inte bli omtyckta? Varför inte bara lägga ner garden och visa vem man är och vad man vill? Tiden är dyrbar och i dessa situationer spiller man tid och är dessutom egentligen oärlig. Oärlig både mot den andre och, allra värst, mot sig själv.
